Ångest.

Ångest av pengabrist.
Känns inte bra, inte bra alls. Fick ungefär 3800 från soss i måndags och nu är pengarna slut. Allt utom 300 gick till räkningar, resten har gått åt till ett paket cigg, adressändring med eftersändning och lite mat. Jag är totalt pank. Dessutom finns det ingen bensin i bilen och jag har inga pengar att tanka för, känns inte bra alls. Man vill ju inte fråga pappa om han kan tanka åt en när man redan fått låna bilen av honom utan att betala några driftkostnader för det. Det värsta av allt är att jag ska till Västervik till AMS på onsdag och till min jobbcoach på fredag. Skitkul att ha två resor in till stan när jag inte ens har råd att åka dit. Jag är inte glad och mår inte bra. Och behöver jag låna pengar av mamma eller om hon vill ge mig ett bidrag på en hundring så går det inte, i alla fall inte via kontoöverföring eftersom det syns på mitt kontoutdrag när man kommer till soss. Så jävla sugigt. Jag hatar mitt liv just nu, vill bara gräva ner mig i ett hål och aldrig komma upp igen, att vara fattigt och halvt hemlös och inte veta hur ens framtid ser ut tär verkligen på psyket. Jag är så tacksam för alla vänner som ställer upp och lyssnar på mig hela tiden och säger att det kommer bli bättre, även om det inte känns så. Jag känner mig som en riktig pain in the ass som aldrig blir glad och ordentlig på riktigt någon gång, går alltid som på en jävla lina mellan bra och dåligt. Om den där älgen bara ville komma någon gång. Oh vad jag drömmer om älgar och ber till Gud. Men han finns nog inte, för ingen älg kommer. Patetiskt men sant.